Man skulle kunna tro att silkeshöns är ett nytt påhitt. Men rasen är mycket gammal, sägs härstamma från Östasien eller Kina och ”håriga höns” nämns på ett flertal ställen i historisk litteratur. Bland annat beskrevs de av Marco Polo från hans resor redan på 1200-talet.

Silkeshöns brukar av naturen vara lugna och nyfikna i sättet. De brukar lätt bli tama, är lätta att hantera och eftersom de mjuka fjädrarna gör att de har svårt att flyga behöver nätet inte vara så högt för att de ska hålla sig på rätt sida staketet.

Silkeshöns är en ganska speciell ras med flera utmärkande drag, varav det mest unika är att fjäderdräkten nästan ser ut som päls. Det duniga utseendet beror på att fjäderns strålar saknar de  ”hakar” som normalt håller formen hos en normal fjäder. Fjädrarna är också ovanligt böjliga, vilket gör att hela djuret ser ut som om det var täckt av dun.

Jämfört med ”vanliga” hönsraser utmärker sig silkeshönsen också genom att de har en hätta på huvudet, fem tår (mot normalt fyra) samt mörkpigmenterat skinn. Tuppens kam är också ganska speciell, den ska helt sakna taggar och påminner istället om en mörk murkla/valnöt.

Silkeshönor brukar vara goda mödrar. De ruvar oftast villigt och pålitligt och tar oftast väl hand om sina små.

I Sverige är silkeshöns som ras godkända i två storlekar: Stor ras och dvärg, med eller utan skägg.

Tupp eller höna?

Det kan vara mycket svårt att säkert se skillnad på tupp ­eller höna medan kycklingarna är små eller ungdjur.

På ett vuxet djur kan man t ex titta på tofsen på huvudet.

Har den långa smala fjädrar som är längre än de övriga fjädrarna i tofsen är det en tupp, till skillnad mot hönans tofs – som oftast är rund med lika långa fjädrar.

Att tänka på när det gäller silkeshöns

Silkeshönsen är i princip lika tåliga som andra höns men på grund av sin mjuka fjäderdräkt har de inte samma förutsättningar att skydda sig mot väta eftersom de mjuka fjädrarna i tofsen blir tunga och stripiga om de blir våta och kan då piska i ögonen. Detta är en viktig orsak till varför silkeshöns måste ges möjlighet att ta skydd när det regnar.

Tofsen på huvudet gör att silkeshöns får sämre sikt uppåt och blir därför alltså ett lättare byte för rovfåglar. Detta undviks enkelt genom nät över hönsgården.

Eftersom de inte flyger så bra, kan det vara bra att sätta sittpinnarna lite lägre än för vanliga höns.